Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Till »Läran om den experimentella erotiken». Efter professor J. G. Wohlgemuth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvandlad till en saltstod, och borden liknade
hvita katafalker. Men Ankarsparre tog in vin,
och en blomlik skärhet började färga Anna
Litzelii annars bleka hy.
Under tiden satt den vördnadsvärde
professor Wohlgemuth på ett långt ringare hotell
och superade i dess enkla matsal. Han åt
hafregrynsgröt; och medan han förtärde denna
lika närande och nyttiga som för en filosof
passande men annars allt annat än välsmakande
föda, talade han halfhögt för sig själf och
ansiktet spelade oaflåtligt som en
ovädershimmel.
– Wohlgemuth! sade han till sig själf.
Du är visserligen en lärd och moraliskt
oförvitlig man, men du är en spjufver. Nu som
tusen gånger förr säger jag dig: du — är —
en — spjufver! En ärkespjufver! Ja, en
spjufver så stor, att maken icke finns på jorden!
Du inplantar visserligen djupa och ädla tankar
i dina medmänniskors bröst, men själf sväfvar
du högt öfver alla dessa tankar, hur djupa
och ädla de än äro, de nå aldrig upp till dig,
och du ler åt dem. Hvarför? Därför att du
vet, att inför Den Eviges öga äro de som
maskrosens fjun. Han lyfter blomman, ser på den,
ler och blåser på den, och fjunen förspridas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
