- Project Runeberg -  Ankarsparre. En fin och oskyldig roman /
229

(1912) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Det är icke heller din! sade
Ankarsparre fogligt

— Jag får göra, hvad jag vill med honom,
det har tant Litzelius sagt, och hon sitter vid
vårt bord! svarade Abel och sökte putta ner
hunden i vattnet

Men då greps den fine och oskyldige
Ankarsparre af en rättfärdig vrede, tog honom
i armen och ryckte upp honom från
strandbädden, och den befriade »Carl» smet i väg
med svansen mellan bena och skälfvande som
ett löf.

Abel gallskrek, sprang ett par steg och
vände sig sen, spottade åt Ankarsparre och
försvann.

Strax efter ringde supéklockan.

Ankarsparre gick in, men när han skulle
ta plats tillsammans med professorn vid det
lilla bordet, kom major Dömmare häftigt fram,
och hans ögon gnistrade i det stora eldröda
ansiktet. Borta vid afbalkningen stodo
majorskan och Anna Litzelius och några andra
damer; och Abel — med armen i band!!

Majorn skakade af vrede och knöt sina
händer, ty alltsen han blifvit kär i Anna
Litzelius, hade han förtärts af svartsjuka mot
Ankarsparre, med hvilket skäl kan enhvar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:30:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lnankar/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free