Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sådan är ofta världens gång.
Och hvad gjorde han, sedan han nu blifvit
en dåre? Detsamma som de öfriga 30,000
dårarna i Stadion. Han skrek, när Sverige
kom in som sjätte, och ögonen runno på honom
som på alla andra.
— Sverige! Sverige! Sverige! Sverige!
Sverige! Sverige! Sverige!
Sätter man: fosterland! efter detta, så får
raden en lång näsa och blir strax en
folksång för de nationella drifterna, för att tala
med professor Wohlgemuth.
Men professorn, hvilken såsom jude var
den ende, som ej var dåre i denna samling,
ty judarna, som icke ha någon egen jord, ha
i följd däraf världshistoriens andligaste
statsidé, nämligen Gud, och äro därmed jordens
djupaste, ädlaste och förnuftigaste folk,
professorn sade lågt för sig själf dessa ord, som
tolkade hans syn på saken:
— De hurra öfver nederlaget! Då först
ha de segrat! Så segrade du, som jag ante,
o Karl XII! Med dina socialdemokrater! Vårt
nya folk! Det är den förnuftiga instinktens
rop jag hör omkring mig, och det var dem
jag ville höra. Ty denna fest är icke en seger
för den svenska idrotten utan den tredje stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
