- Project Runeberg -  Ankarsparre. En fin och oskyldig roman /
267

(1912) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En stund förflöt. Då sade Ankarsparre
med bäfvan i rösten:

— Förlåt en fråga, herr professor. Är
professorn nihilist?

Vid denna fråga, som blottade en mycket
vanlig tankegång, log professorn faderligt och
klappade sin unge vän på armen.

— Nej, men jag är icke ansatt af den
farliga sjukdom, som heter Rabies
patriotica
, herr Ankarsparre!
svarade han.

Och därmed blef det tyst om dessa frågor,
och så gjorde de samma vackra kväll sitt
återinträde på Ödeborg.

De kommo i det mest lämpliga ögonblick,
man kan tänka sig.

Den olympiska entusiasmen, som
bemäktigat sig hela Sverige, hade äfven hunnit hit,
och på major Dömmares förslag hade man
beslutat anordna en fosterländsk soaré.

Midt i den var det nu, som Ankarsparre
och professor Wohlgemuth ramlade ner, och
när de stego in i matsalen, var hela det lilla
samhället att finna där, alla klädda till högtid;
och inne i professorns afbalkning — hvad
syntes där?

En tablå! Och det var »Svea»! Och »Svea»
var Anna Litzelius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:30:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lnankar/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free