Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men därmed hade också fosterlandet
ohjälpligt fallit för hans blick. Han såg det
inte längre. Han såg i stället mänskligheten,
den ödesbundna, olyckliga mänskligheten, och
tänkande på den lämnade han rummet
Och därmed hade försynen fyllt sitt verk,
den hade genom Anna Litzelius lyft honom till
fullt medvetande om att han var en länk i denna
oändliga kedja och att hans plikt och uppgift
som människa icke var att begära, att andra
skulle tjäna honom utan att han skulle tjäna
dem.
Förr hade han begärt att bli betjänad, och
då såg han blott fosterlandet, som är högsta
formen af individuell egoism, där man begär
att hela världen skall böja sig för ens drifter
och tillfredsställa ens fåfänga och högmod. Men
nu, när han, liksom svenska folket,
ompolariserats genom Anna Litzelius, då brast
fosterlandet, och mänskligheten trädde fram ur dess
skal.
Och därmed kände sig Ankarsparre icke
längre som svensk utan som människa utan
vidare begränsning.
Och kvällen förflöt, man satte sig till
supén. Alla Ödeborgs-borna vid ett bord, utom
Anna Litzelius. Hon satt ett par bord längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
