Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet - § 5. Den bonde som går, och den bonde som kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hushållningssällskapet på 4.000. Taxeringsvärdet var 9.000, men realvärdet, enligt
hans egen uppgift, icke under 15.000 kr.
– Hur har det nu lyckats så bra för herr Pettersson?
frågade jag.
– Jo, det ska jag säga, svarade han. Jag listade så
småningom ut, vad som bar sig bäst.
– Och det var?
– Att leverera mjölk till mejeriet i stan. Först och främst.
Se, det är så att man inte alltid har samma mjölkmängd att
leverera, och om man då levererar till privata hushåll, så
uppstår det alltid besvärligheter. Med mejeriet är det annorlunda.
Bilen kommer och hämtar vid grinden vad man har, så man
behöver aldrig oroa sig för att ej kunna fylla åtagen leverans.
Vidare kontrolleras varan, och om priset blir lite lägre, så
spelar det under dessa omständigheter inte så stor roll.
Så vidare har jag följt den principen, att använda oxar i
arbetet i stället för hästar. Dels äro de billigare, dels kunna de
säljas till slaktarn, sedan de uppfodrats, och på det viset har
jag faktiskt den arbetskraften gratis och dessutom en liten
förtjänst. Så jag köper dem på våren, då de se lite magra ut,
fodrar upp dem på sommaren under arbetet och säljer dem
på hösten inne i stan.
Så saluför jag ägg från ett 40-tal höns, det går alltid åt i
en stad, och så göder jag upp svin, allt eftersom potatispriset
för säsongen ställer sig. Är potatisen billig, brukar jag hålla
4 à 6, är den dyr 2 à 4. Och så honung från bina. Och då vill
jag säga, att man måste vara med i länets biodlareförening, ty
då får man deras etiketter, som garantera fullgod vara. Annars
går det inte, kan jag tala om.
Detta var nu den rena furnissör-typen, som över hela Sverge
påträffas runt alla städer och samhällen. Han representerar
den jordbrukets småindustri för omedelbar avsalu, vilken
uppvuxit just på angivna platser och därifrån sprider sig mil för
mil längre och längre ut över landsbygden. Och i detta fall
tillkom en liten detalj av alldeles särskilt intresse, speciellt om
man ser den mot bakgrund av nyss anförda psykologiserande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
