Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egnahemsrörelsen obetydlig. I Kristianstads län, som har skogsbygd,
sjöar, moras, mossar, har i stället jorden styckats på tusentals
småbruk och egnahem, vilket betyder, att jordbruket på
konstlad väg ställts under kontroll och befäl, nämligen
hushållningssällskapets, egnahemsnämndernas, konsulenternas och ytterst
statens. Sedan ha de ekonomiska instinkterna framtvingat en
gryende kooperation, och andelsföreningar av olika slag ha
uppstått. Men allt detta är löst, konstgjort och bräckligt, är
överkänsligt, tack vare den skuldsättning, som bildar
grundvalen till hela systemet, för marknadsfluktuationer och därmed
ägnat att lätt skapa misströstan och osäkerhet med därav
följande otillräcklig effektivitet. Det förefaller därför också, som
om hela denna rörelse antingen måste utmynna i beroende av
stora centrala företag som slakterier, äggpackerier, sockerbruk
etc. eller förvandlas och övergå i en rörelse för uppbyggande
av större jordbruk. Båda vägarna hålla för närvarande på att
prövas, dels genom fenomen som det vi redan lärt känna genom
det stora andelsslakteriet, dels därigenom att man numera
bestämt, att egnahem icke få understiga 25 tunnland åker, d. v. s.
en areal, som gör en norrländsk hemmansägare till en sydsvensk
godsägares jämlike. Vi ska i sinom tid också se, hur man på
andra håll i landet, t. ex. i Södermanland, börjat köpa upp och
sammanslå egnahem och småbruk till större enheter.
Dessa och likartade reflexioner fyllde nu mina tankar under
dagarnas gång i Kristianstads län, medan jag kuskade mellan
småbrukare, egnahemmare, fruktodlare, andelsföreningar,
kvarnar, gods etc. Det visade sig, att där liksom sedermera i
Halland en tyst strid utkämpades så att säga under händelsernas
yta mellan två grupper av jordbrukare, två åsiktsriktningar,
av vilka den ena främst höll på torpareinstitutionen, den andra
främst på egnahemmen.
Ta vi då först egnahemmen, kan det ha sitt intresse att titta
litet på ett par typiska nordskånska sådana, det ena för att få
en aning om den äldre, mindre typen, det andra för att få
motsvarande aning om den nyare, större typen. Vi ska sedan
under resans lopp så småningom hamna i torpproblemet.
Ägaren till det förra egnahemmet, född år 1866 och alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
