Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke-fackman att yttra mig. Det som ur min speciella
synvinkel var av intresse, det låg däri, att man här tydligen kunde
se ett försök att förena den sydskånska befälsinstitutionen med
den moderna småbrukarrörelsen och att skapa ett nytt
arbetssystem, som på en gång uppfostrade befälsrekryter och
tillfredsställde det ökade personlighetskrav, vilket, som vi hörde
redan av driftschefen på det stora Östgötagodset, utmärker den
moderne jordbrukaren i Sverge. Fråga var rent ut, om icke
detta projekt gav det bästa tänkbara titthål in i den värld av
bekymmer, som genom den äldre disciplinens uppluckring, tack
vare maskiner, kommunikationer, teknisk utbildning,
egnahems- och småbrukarrörelse, rör sig i den möderne
storgodsägarens allra innersta hemliga tanke. Detta samtal gav därför
också en i viss mån tragisk belysning över hela berörda klass
— en belysning, som i än högre grad skulle skärpas längre
fram, i Malmöhus län.
Jag kunde därmed icke längre frigöra mig från känslan, att
Skåne befann sig i ett egendomligt ekonomiskt övergångs- och
samtidigt psykiskt uppluckringsstadium. Det gamla hårda
disciplinsystemet var uttjänt. Det kunde man icke missta sig på.
Men vad skulle komma i stället? Hade den barske
fröodlaren rätt? Skulle jordbrukstrusten bli jordbrukskrisens lösning?
På den frågan kan endast framtiden ge svar. Men ett var
säkert: jordbrukskrisen framstod här i Skåne, redan genom vad
jag hittills hört och sett, såsom en till sin djupaste och slutliga
innebörd framför allt psykisk kris, varav den ekonomiska
endast var den mot tidens mörka himmel för alla klart synliga
elden och röken. Men det som brann, det var ett helt föråldrat
jordbrukssystem. Därom kunde jag icke längre tveka.
Det var summan av vad Kristianstads län hade visat mig,
genom att jag där fått tillfälle att i en enda sammanfattande
blick bredvid varandra se det valhänta, famlande småbruket
och det om sin framtid ovissa, efter någon räddningsplanka
likaledes famlande gammaldags storbruket.
Mer kunde detta län icke ha gett mig. Vad jag i övrigt såg,
t. ex. tecken på den allt mer framväxande J. U. F.-rörelsen,
d. v. s. den rörelse, som representeras av Jordbrukarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
