Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jo, sade en medelstor brukare i Uddevallatrakten, d. v. s.
en man med 60 tunnland jord och 60 tunnland skog, det är så
här i detta välsignade Bohuslän, ska jag säga herrarna, att här
bär det sig inte med större jordbruk. Det är lätt att se. I hela
landskapet finns det bara 8—10 stora gårdar och en gård på
över 100 tunnland avkastar i regel sin ägare på 10 år — det
är den enda avkastning de ge, ha, ha, ha! Så kommer nästa
ägare, och om 10 år avkastas han. Nej, här går det bara med
små bruk. Se bara på denna socken! Här finns en stor gård
och bara under den tid jag minns har den avkastat 12 ägare.
Jag ska säga herrarna hur den allmänna utvecklingsgången
här i Bohuslän har gestaltat sig. Det är så, att en småbrukare
har söner som gå till sjöss, bli befäl, spara pengar, komma
tillbaka till hemorten, köpa större eller mindre gårdar. Och dessa
personer äro i regel bättre utrustade än gemene man både på
huvudets och på plånbokens vägnar och de ha spelat första
fiolen i jordbruket. Se på 1870-talet hängde fiske, rederirörelse
och jordbruk tillsammans. Jordbrukarna voro delägare i massor
av smårederier och fingo hjälp ekonomiskt på det viset. Nu är
det slut.
— Finns det alltså icke längre samband mellan fiske och jordbruk?
— Nej! Fisklägena äro helt och hållet yrkesspecialiserade
numera och ha ingenting alls med jordbruk att göra.
— Sjöfolket då?
— De som bo ytterst på skären, och det är ju många nog, ha
heller ingenting med jordbruk att göra. Däremot är det så, att
den del av befolkningen som från orter längre inåt lands har
gått till sjöss, den återkommer i ganska stor utsträckning sen
den har tjänat lite pengar. Där har ju jordbruket en viss hjälp.
— Nå de små brukarna, hur kommer det sig att de lyckas?
— Kors! Det är väl enkelt! De begära aldrig någon ränta på
sina nedlagda pengar. De öka gårdens rena kapitalvärde, inte
genom att förränta utan genom att förbättra.
— Och orsaken till de stora gårdarnas misslyckande?
— Fel inställning hos ägarna. Det har i regel varit rena
spekulationsföretag, vilket gjort att det ofta varit grosshandlare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
