Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
direkt nöd, som trycker på. Men det kan tänkas, att om
jordstyckningen fortsätter, så kommer vi också här i Västerbotten
till den punkten.
— Har styckningen gått långt?
— Ja. Den bör, enligt min mening, inte drivas längre, så att
vi söka införa ett slags danskt småbrukssystem. Det passar inte
häruppe. Det kan icke tänkas, vare sig att konsulentverksamhet
eller statliga försöksgårdar skola kunna ersätta de stora gårdar,
som hota försvinna, ty det är och förblir dylika, som äro de
verkliga föregångarna inom jordbruket. Det, som därvidlag
är avgörande, är dessa storbrukares sociala och ekonomiska
inflytande över de andra brukarna. Det inflytandet inifrån
jordbrukets egna led kan aldrig ersättas genom ett konstgjort
inflytande utifrån. Dessutom behöva vi inte stycka vidare i
detta län. För det första ha vi den största
nyodlingsverksamheten i hela riket. Enligt senaste officiella siffror nyodlade
detta län på beräknade 5-årsperiod över 5.000 hektar, medan
närmast kommande län, som var Kristianstad, nyodlade icke
4.000. Och för det andra ha vi, med nutida uppfattning om
odlingsvärde, åtminstone 400.000 tunnland odlingsbar jord,
som ännu icke är rörd, d. v. s. dubbelt den nu odlade arealen.
— Hur fördelar sig åkerjorden på den totala odlingsjorden?
— I kustlandet upptar den hela 87 procent, men tar man
hela åkerarealen i Lappmarken, så är den icke större än hälften
av motsvarande areal i t. ex. Skellefteå socken, eller i Umeå
socken. Däremot har Lappmarken, på grund av sitt stora
ängsbruk, hela 25 procent av kreatursstocken.
Vid denna punkt i resonemanget hade vi hunnit förbi
Skellefteå och ut i den tättbebyggda regionen strax norr om denna
lilla idylliska stad, till hälften dold under vitglänsande och
brusande björkar. Bygden vid Kåge är slättmark, och ungefär här
börja de första tecknen till pörtestil, med hopbyggda grå hus,
skorstenar av stenflis och brunnssvänglar, att göra sig
märkbara, insprängda i den ännu övervägande svenskformade
bebyggelsen. Bilen körde upp till en dylik svenskgård, som låg
dold i en lummig frukthage, och en liten torr gubbe med
djupliggande, lysande ögon blev intervjuns föremål. Men! Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
