Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den praktiske mystikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1868 uppställde folket en egen kandidat. Det
saknades inte hot, men bönderna stodo på sig,
och — deras kandidat segrade; godsägaren föll
igenom.
Vid detta val deltog den 5-årige
Lloyd-George på så sätt, att han gick omkring med
en liten flagga i de liberala färgerna och
ropade: »Jones Parry for ever!» (Leve Jones
Parry!) Det var kandidatens namn.
Vid fem års ålder börjar sålunda
Lloyd-George sitt politiska liv, och i vänsterns och
oppositionens leder, då som alltid sen. I strid
mot feodalismen, arvfienden, då som alltid sen.
Och bakom den lille femåringen skymtar den
allvarlige, långskäggige skomakaren, lidelsefullt
levande för att se det walesiska godsägarväldet
störtat.
— »Detta riksdagsmannaval är det första jag
minns av det slaget,» har Lloyd-George själv
berättat. »Jag var bara ett skolbarn, och jag
levde i den mörkaste högersocken i landet. Jag
tror, att min morbror, som uppfostrade mig,
var den ende liberalen i byn, ehuru inte i
socknen. Det fanns tre eller fyra utom honom i
socknen. En eller två av dessa nekade rösta
för högerkandidaten, och två eller tre gingo
längre och vågade rösta för den liberale. Alla
dessa fingo vräkningsdom på sig. Jag minns,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
