Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågan är, hur irländaren skall mottagas i Wales.
Traktens politiska ledare voro ännu i första
rummet medlemmar av Englands liberala
parti, i andra walesiska patrioter, de engelska
liberalerna hade ju inte alls räckt handen åt
irländarna, och så till råga på allt, dessa
walesiska politici voro stränga frikyrkomän med en
fasa för varje lagbrott och varje lagbrytare,
som blivit nästan ordspråk — och det hemska
var, att Davitt hade suttit inne som politisk
straffånge.
Ingen liberal i trakten ville visa sig på en
offentlig plattform med en sådan man.
Då kommer man att tänka på den orädde
Lloyd-George och erbjuder honom att deltaga.
Och han fruktar inte att gå i par med den
irländske rebellen och straffången. Han förenar
sig, i sin nationalistiska entusiasm, med
drömmaren Michael Jones of Bala och rebellen
Michael Davitt från Irland, han delar till fullo
deras åsikter, att jordfrågan är roten till alla
de andra stora politiska problemen, och han
hyllar med klar panna irländaren-straffången
som en hjälte, vilken lidit för sitt lands heliga
sak.
När Davitt talat på mötet, vänder sig
nämligen Jones från ordförandestolen till den unge
Lloyd-George, som sitter bredvid honom på
plattformen, och ber honom framföra ett tack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
