Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finansminister och senast som
ammunitionsminister nu under världskriget 1914—, är något
i sin art enastående.
Denna organisationslust tog,sig uttryck redan
vid här omskrivna tidpunkt eller kring mitten
av 1880-talet i samband med en viss folkrörelse
i Wales. Ovan har sagts, att jämte jordfrågan
var frågan om frikyrkornas ställning till
engelska statskyrkan det stora walesiska problemet.
Men på e n punkt möttes de båda frågorna.
Må det tillåtas ett par ord härom för att få
fond åt Lloyd-Georges uppträdande i saken.
Redan vid 1868 års val, då den lille pysen
på 5 år gick med en flagga i liberala färgerna,
hade godsägaradeln hämnats på den walesiska
folkliga frihetsrörelsen genom att vräka sina
obstinata arrendatorer. Mot detta slaveri hade
den begynnande folkrörelsen naturligtvis rest
sig. Mot detta samt mot de grymt hårda
arrendevillkoren och höga arrendeavgifterna.
Men i samma krav innefattades även ett, som
vände spetsen mot engelska statskyrkan i
Wales. Den övervägande delen av den
walesiska lantbefolkningen tillhörde frikyrkor, men
icke desto mindre måste de betala
tionde till statskyrkans prästerskap. En följd
av 1868 års händelser blev, att den förutnämnde
predikanten Henry Richard med kamrater, när
de kommit i parlamentet, motionerade ideligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
