Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämbetslokals väggar en gång. Det är ännu en sak
att säga om advokaterna, fortsatte han, de
äro bra att ha, när folk lägger vantarna på
egendom, som inte är deras. Endast en
fjärdedel av tionden tillhör prästerna. Vad angår
deras krav på de övriga tre fjärdedelarna, så
vill jag därom använda min prästerlige
opponents eget uttryck — det är den rena stölden.»
Så fortsatte kampen, och Lloyd-George klädde
bit för bit av den arme kyrkoherden, så att han
slutligen stod där bara med kyrkans
fikonalöv på sig (och det är inget stort frimärke,
gunås så visst!); då hade också folkmassans
indignation stigit till en sådan höjd, att de
rusade på prästen och knuffade ner honom från
muren, och så blev det omröstning för och mot
statskyrkan.
Hela mötet röstade mot genom att gå till
höger.
Till vänster som representant för kyrkan stod
blott en enslig poliskonstapel.
Så hade nu Lloyd-George beträtt även den
andra stridslinjen i Wales’ nationella
frigörelsekamp, den som riktade sig mot engelska
statskyrkan.
Och det var på den, han skulle nå till
valmännens förtroende och av detta förtroende
lyftas upp till parlamentet.
Men innan det skedde, inträffade något, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
