Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i de uppräknade bolagen, och dem han ägt i
Kynoch hade han gjort sig av med vid sitt
inträde i det offentliga livet. Träffad på sin
ömma punkt som han är vänder han sig
emellertid till parlamentet och säger, att det är
hårt, att han efter tjugufem års parlamentarisk
verksamhet skall tvingas förklara för sina
kolleger i parlamentet, att han icke är »någon
tjuv eller skurk».
Motionen avslås, men Lloyd-Oeorge står nu
inför hela England som främste stridsmannen
mot regeringen, och hädanefter kan icke
Cham-berlain resa sig utan att från alla håll i
kammaren blickarna instinktivt vändas mot
Lloyd-George såsom den där har att sköta färlan
— och sällan vädja de förgäves. Men vad
ligger bakom dessa ständiga angrepp just på
Chamberlain?
Striden förblir ju ständigt lika obeveklig och
hänsynslös från Lloyd-Georges sida. Frågan är,
om den i någon mån dikteras av personliga
motiv? Nej, Lloyd-George har från första stund
opponerat mot kriget, emedan han från första
stund ansett det som ett kapitalistiskt trick.
»Jag tror icke, att det kämpas för uitlanders’
frihet,» har han från första stund sagt. »Friheten
har ingenting med detta krig att göra. Det
kämpas för att få 45 o/o utdelning på pengarna.»
Han angriper i Chamberlain den, han anser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
