Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkan. Men det är omöjligt att få kvarnen i
gång. Vad beror det på? Jo, det är en stygg
gosse, som heter Joseph Chamberlain, som
har gjort ett hål i dammen, och genom det
hålet rinner strömmen av nationell entusiasm
och nationell energi i väg till Sydafrika.»
Där är motivet till Lloyd-Georges kamp mot
Chamberlain under boerkriget klart lagt i
dagen, det är den sociala reformatorns kamp
mot den hindrande makten i samhället.
Från det chamberlainska lägret kommer
ripost, men icke strax. Andra händelser komma
emellan, som tvinga Lloyd-George att kämpa
på ny front. Boerna ha. nämligen i slutet av
år 1900 förlorat Bloemfontein, och nu efter detta
nederlag fordrar den engelska politiken, att
de båda små republikerna skola annekteras.
Lloyd-George opponerar ögonblickligen
häremot och förklarar, att intet finns, som
berättigar detta steg. Lord Salisbury, säger han,
hade ungefär en månad efter krigsutbrottet
förklarat, att England sökte varken landområden
eller guldfält. Och nu är det annexionen,
han bekämpar. Med samma glödande iver.
— »Vad har det blivit av detta krig?» frågar
han i parlamentet. »Det tog slut, då
Bloemfontein föll (13 mars 1900), då boernas armé var
slagen. Då var det första kriget ändat. Men
i stället för att nu sluta det hela, ändrade rege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
