Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läto tilldela sig allmänningsjorden genom
nämnder.»
Nu skulle nämnderna dels övervaka och dels
återta dessa det allmännas, det helas
egendomar. Denna nya nämnd skulle nämligen
ingripa, först och främst då en stor jordägare
uppsade en arrendator och se till, att om inga
tillbörliga skäl förelågo — såsom uppenbar
vanhävd — uppsägningen förklarades ogiltig eller
att arrendatorn ersattes. Vidare skulle
arren-datorerna nu äntligen få ett rättsstöd (man
drage sig till minnes Lloyd-Georges
barndoms-erfarenheter !) mot godsägarna. De skulle kunna
klaga hos nämnden, om de funno
arrendeavgifterna för höga. 1 händelse av
åkerbrukskris skulle arrendeavgifterna vidare kunna
nedsättas. Och bönderna skulle skyddas mot
jaktens och j a k t d j u r e n s härjningar
- den punkten väckte ett hejdlöst raseri!
Sedan kom frågan om den o b r u k a d e j o
r-d e n i England. Lloyd-Georges undersökningar
hade visat, att 3,400,000 hektar ödemark kunde
förvandlas till skog och andra stora arealer
till odling. All dylik jord skulle nu nämnden ha
rätt att för skäligt pris förvärva åt staten
och dessutom vara skyldig att med
statsmedel uppodla.
Vidare var det problemet om 1 a n t a r b e t a
r-n a s ställning. Där skulle nämnden se till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
