Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 4. Hur gamla vänner återses!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Medan fru Wentlan sysslade med sina Larn, gick herr
Kruckman helt omärkligt sin väg.
(Herr Wentlan satt i samma stund ett par mil från staden
i en vik och metade abborre tillsammans med sin vän, den
dystre och besynnerlige kronokassören Sarinen.
Herr Wentlan tänkte på sitt liv, som blivit så olyckligt
och förfelat, tack vare att han varit gift med fru Wentlan,
och herr Sarinen tänkte också på sitt liv, som blivit så
olyckligt och förfelat, tack vare att han icke varit gift
med fru Wentlan. De båda männen talade icke ett ord,
men samtidigt en gång var kvart suckade de, och det var
denna deras likhet med avseende på suckandet, som förenat
dem i vänskap. Där ute på havet var solen redan borta,
en darrande månfåra hade sträckts över vattnet, och mitt
i den gungade långsamt och sorgset en andmor med fem
ungar, och sjöfågeln klagade till havs.)
När herr Kruckman kom upp till Moje Kessler, satt denne
alldeles ensam nersjunken i en bekväm vilstol och rökte
pipa och hade framför sig en grogg på ett lågt bord.
När han fick se herr Kruckman, skrattade han och sade:
— Va i Herrans namn! Är du här i stån? Va ska det
då bli? Söker du gravar, gamle likplundrare? Ska du
ha en grogg? I så fall får du trycka på knappen, där borta!
Herr Kruckman lät servera sig en grogg, och sen sade
han:
— Nu, min käre Kessler, ska vi tala allvar! Du är mogen
för konkurs!
— Jo, sade Moje Kessler. Det lutar åt det hållet. Fast,
bröder emellan, så reder det sig nog på något vis, skall
du få se, din gamla bofink!
— Du har bland annat skrivit på åt Habstadius för
30,000 kronor! Vad skulle det tjäna till?
•— Vad vill du man skall göra? skrattade Moje Kessler
med alla sina bländvita tänder. Gubben far var ju nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
