Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 13. Om mordet på den gamla änkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
programdikl. Och då syns det, vad meningen är, om man
sätter med korpus mellanslag. Men petit? Det vete väl faen
ändå...
— Jo, för katten, vad den kommer att synas. För resten
kommer jag att övervaka ombrytningen själv. ..
— Nå, i Guds namn, gör som herr Oldberg tycker! sade
Mikael Habstadius och beredde sig alt gå.
— Förlåt, redaktörn! sade då herr Oldberg. Jag hoppas,
redaktörn inte glömmer de där pengarna!
— Pengarna? svarade Mikael Habstadius och såg med
förvåning på herr Oldberg. Vilka pengar? Ha vi några
affärer tillsammans, herr Oldberg och jag?
— Redaktörn var nog vänlig i afton att lova mig ett lån
på trehundrafemtio kronor.
Mikael Habstadius gapade.
— Jag? Vad faen menar herr Oldberg? Har jag lovat
er ett lån på trehundrafemti kronor? Är ni inte nykter?
Va?
— För att klara ett krav från Pilo. Vi talte om’et inne
hos redaktörn i samband med att redaktörn omnämnde
aktieköpet! svarade herr Oldberg och var het i sitt hjärta.
Då mindes Mikael Habstadius.
— Jaså, jo, det är sant, jag sa visst nånting i den vägen.
Men vad i hundra helvete! Vi ha ju lördag natt nu! Vad
är det för en förbannad brådska?
— Ja, annars måste jag ju ordna saken på annat sätt.
Och redaktörn vet, att det är för tidningens och
fullmäktigevalets skull...
— Ja, det där förbannade fullmäktigevalet! utropade
Mikael Habstadius häftigt. Ja! Vi ha ett och ett halvt dygn
till måndag, och alltid fan blir det väl några utvägar! Det
orkar jag inte tänka på nu! Påminn mig i morgon! God
natt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
