Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 4. Vari det övergås från dessa små skojare till de större och prydligare, av vilka ödet betjänar sig, och vari Mikael Habstadius tar ett första steg i rätt riktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE KAPITLET.
Vari det övergås från dessa små skojare till de större
och prydligare, av vilka ödet betjänar sig, och vari
Mikael Habstadius tar ett första steg i rätt riktning.
§ 1.
Alla de personer, som i de föregående kapitlen uppträtt,
voro i själva verket oskyldiga och oförargliga människor
av det helt vanliga slag du ser, då du ser dig själv i spegeln,
nämligen ledda av sina sinnesrörelser och sina oförnuftiga
passioner.
Av sådana människor uppkomma endast det dagliga livets
små jämnstrukna skojare, och deras tragedier te sig på
ordinärt avstånd såsom löjeväckande komedier. Vad mera
är, de kunna endast bli staffage, medel, rekvisita i
händelsernas ödesdigra spel, de fylla luckor och tomrum, de kitta
samman, men de kunna själva ingenting alstra eller
framkalla.
Stora eller åtminstone större skojare däremot uppkomma
av sådana människor, som icke lyda sinnesrörelser eller
passioner utan som med kallt huvud och kallt hjärta gyckla
med sina medbröder här på jorden, och det uppbyggliga i
deras hantering ligger däri, att de komedier de igångsätta
vanligen på slutet få en förvillande likhet med tragedier;
och det är dessa, som bakom händelserna hålla i deras
trådar och därigenom erbjuda oss bilden av all livets sköna,
hemska eller löjliga rörlighet.
En sådan prydlig skojare var nu herr Kruckman, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
