- Project Runeberg -  Landsorts-bohème /
151

(1928) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 4. Vari det övergås från dessa små skojare till de större och prydligare, av vilka ödet betjänar sig, och vari Mikael Habstadius tar ett första steg i rätt riktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

— Hur så? sade Moje Kessler.

— Förbanna mig! upprepade Mikael Habstadius, som
nu häpnade. Det här är mystiskt!

— Hur så? upprepade i sin tur Moje Kessler.

— Är ni i komplott mot mig? frågade Mikael
Habstadius. Va?

— Näh! blåste Moje Kessler. Men Kruckman har satt
handsax på mig. Jag kan ingenting göra.

Då slog Mikael Habstadius pekfingret i bordsskivan.

— Jag går till Reick! sade han. Det är vad jag gör!
Jag kan inte gå omkull för er skull!

— Men den skall du ju avslöja och störta?

— Ja, då måtte det väl för fan vara bäst att gå till
honom, mens tider är! sade Mikael Habstadius, röd som
lack i ansiktet med två droppar blått lack till ögon, och
han dundrade ut genom dörren.

Och när han gick nerför trappan, mumlade han, ty nu
var han verkligen arg:

— Den där är också en knöl, det är ju tydligt! Här är
en komplott mot mig! Men vänta, gossar! Vänta bara till
den dag, jag får fria händer! Då skall här bli annan dans!

Moje Kessler skrattade för sig själv, då Mikael Habstadius
gått, och ringde upp herr Kruckman.

— Hör du, du! sade han. Har du nekat Habstadius kredit?
Han var alldeles förbannad här, för ett ögonblick sen. Och
nu har han gett sig i väg till Reick!

— Det var roligt att höra! svarade herr Kruckman mycket
lugnt.

— Tror du inte. han fördärvar saken? frågade Moje
Kessler.

— Jo, tacka för det! Sin sak, förstås!

— Vår då? sade Moje Kessler.

— Den sköter jag! svarade herr Kruckman, och så ringde
han av.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/loboheme/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free