Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 10. Om en händelse på festen, som skulle få följder i Mikael Habstadii öde, men först fick det i den konstige fornälskaren Kjöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.229
Mikael Habstadius och Moje Kessler voro just inbegripna
i ett samtal om herr Kruckman, som plötsligt rest till
Stockholm, man visste icke varför.
Mikael Habstadius blossade ut stora rökmoln från
cigarren och följde utan att tänka därpå den vinglande Teofil
Äboms kryss mellan borden.
— Men affärerna med von Kahge går ju bra ... Nej,
vafan gör karln! ropade han till.
— Vad är det? frågade Moje Kessler.
— Titta! sade Mikael Habstadius och pekade.
Det var förhållandet, att den gamle Teofil Åbom tagit
stöd mot väggen, knäppt upp byxorna och börjat rinna.
Nu blev oro.
— Vad är det för ena förbannade fasoner! ropade Mikael
Habstadius, som ägde medvetande om att vara på en
kulturbal. En fullvuxen karl kastar inte vatten offentligt
inomhus, och allra minst här, vid ett sådant tillfälle. Ut med
karln! Det är naturligtvis svinet Åbom!
Dessa ord upprörde emellertid Teofil Äboms trofaste vän
herr Nålstad, vilken ju dessutom av rent politiska skäl
hatade Mikael Habstadius.
— Vad angår det redaktörn? väste han därför, och alla
människor sträckte med begärelse sina röda halsar genom
röken; men ett par damer gledo ut, emedan de voro i en
alltför märkbar minoritet.
— Va? vände sig Mikael Habstadius mot herr Nålstad.
— Tror redaktörn kanske, det är liberalerna, som
dekreterar sällskapslivets lagar här i samhället?
— Anser alltså herr Nålstad, svarade Mikael Habstadius,
att detta är god ton enligt konservativ uppfattning, va?
Man skrattade allmänt åt dessa ord, och herr Nålstad
förbittrades än mer.
— Jag anser, ropade han, att herr redaktör Habstadius
ingen befogenhet har att ta ton här på lokalen. Och vad herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
