Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 11. Kjön tar råd av en gammal vänlig och erfaren sköka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE KAPITLET.
Kjön tar råd av en gammal vänlig och erfaren sköka.
Från detta sorgliga uppträde begav sig Kjön till
kronokassörs-expeditionen, där renskrivar Fistennobel satt i yttre
rummet.
— Bläcksnork! sade han. Jag har fått sparken! Vad
skall jag nu göra?
— Tss! sade renskrivar Fistennobel. Kronokassörn är
inne och arbetar!
Ty ehuru kronokassör Sarinen var en liten stilla, blek
och tystlåten man, som alltid gick för sig själv i hög hatt
och aldrig gjorde någon människa något för när, så hade
renskrivar Fistennobel i alla fall den största respekt för
honom samt en kärlek och tillgivenhet utan gräns.
Den jättestore, ramsvarte renskrivaren smög nu fram pä
sina tjockbottnade skor, med pennan instucken bak örat,
och drog Kjön ut i den skumma stenkorridoren. Han kände
alldeles tydligt, att nu var hans stund kommen. I flera år
hade Kjön undervisat honom om evigheten, och allting hade
gått lugnt och fredligt; nu skulle renskrivaren äntligen få
tillfälle att med timlig hjälp gälda den eviga hjälp, han
själv så länge uppburit utan ersättning.
— Jo, sade han därför, gå nu och promenera, du, Kjön!
Och tänk inte alls på, att du har fått sparken. Ha-ha-ha!
En genialisk spark! Sparka en person, som har skickat ett
tjockt vetenskapligt arbete till Kongl. Historie-Akademien
och snart är känd i Europa. Lita på mig, Kjön! Nu ren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
