Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 1. Guds finger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.250
Ute på bron låg den rödspräckliga katten med tassarna
instuckna i manschetterna och nickade mot solen, och i de
avlövade träden kvittrade alla de sparvar, som blivit födda
under sommarn nere i gatornas damm, och det var inte
få, ty osedligheten är bland sparvarna utan mått och gränser.
Men högt över den prövade och skräckslagna staden stod
morgonsolen och brann, och icke ett moln skymde
himlens oändliga, högblåa frihet.
Dess ljus speglades i hamnens vatten, där utåt havet
fiskarbåtar på väg in till staden glimmade med snövita
segel, men runt fjärden vid verk och kajer stego rökarna
dallrande och tunna från alla de lastångare, barkar, briggar,
skonare och fullriggade järnskepp, som forslade varor till
och från denna betydande handelsstad; en flock måsar
singlade skriande högt, högt, och alla röda tegelhus i staden
föreföllo rödare än nånsin.
Medan här uppe var så stilla, att man tyckte sig kunna
höra, hur träet jäste i solgasset, klingade nerifrån staden
hammarslag mot dånande järnplåtar, ångarnas vinschar
rasslade, stampade och väste, och i fartygsmasterna hängde
sjömän arbetande och sjungande, vid den sotiga bangården
blåste lokomotiv, tut-tut, och spårvagnarnas signalklockor
knäppte och ljödo.
Och en auktionsklocka pinglade i utkanterna,
dingeli-dång, dingeli-dång, dingeli-dingeli-dingeli-dång!
Och klockan slog nio i kyrktornet, vars visare blänkte
av guld mot svart. Borta i himlen.
Då kom änkefru Anderzohn uppför backen med Bladet
i ena handen och en korg i den andra. Katten vaknade,
sträckte på sig, sköt rygg och strök sig mot hennes kjolar,
och änkefru Anderzohn gick in till den kära kaffepannan,
som sken och puttrade på järnspisen.
Sedan väckte hon fru Wentlan med tidningen.
Fru Wentlan kastade sig strax över Mikael Habstadii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
