Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 4. Den Himmelska Buteljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE KAPITLET.
Den Himmelska Buteljen.
§ I-
Medan allt detta ägde rum på redaktionen, låg Göran
Crusius hemma i sitt lilla kyffe och hade, som sagt, ett
litet fyllslag.
Nu är det så, att Rabelais, som jämte Bellman, Beethoven,
Cervantes, Goethe, Kristus, Shakespeare, Spinoza och några
andra utgör Guds statsråd på jorden, i femte Loken om
Pantagruel, berättar, att, då i Den Himmelska Buteljens
tempel dess överstepräst Bacbue för Panurge skulle tolka
dess hemliga ord: Trinc, så sade han:
— Märk, min vän, att genom vinet blir man gud! Det
finns ej i världen ett säkrare bevis på eller en mindre
bedräglig väg till gudomlighet. Ty vinet har förmågan att
fylla själen med all sanning, all kunskap och all vishet!
Både före och efter Rabelais ha också människor med
iver strävat att på denna väg uppnå gudomlighetens höjder,
högt över livets mörker och dunst; vilket vittnar gott om
deras väsens längtan. Ty långtifrån att innebära köttets
seger över anden innebär fylleriet andens seger över köttet,
och ju mer en god fyllerist är uppfylld av spritens ande, desto
mer älskar han denna världen genom att besegra den, desto
djupare kan han bele den och se den endast såsom en
trasig glasskärva bryta evighetens solsken, och desto lättare
har han därför också att i allt se det fulas förgängelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
