- Project Runeberg -  Landsorts-bohème /
287

(1928) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 4. Den Himmelska Buteljen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.287

— Ja, gärna! svarade Julia Eckstein lågt.

— Jo, det är två saker, jag länge har tänkt fråga er
om, ja, som redaktionssekreterare på Bladet och därmed
Crusii förman — om ni icke missförstår ordet, ty i själva
verket är vi naturligtvis jämställda — känner jag mig
nästan skyldig att framställa dessa frågor!

— Ja, var så god! sade Julia Eckstein lika lågt, och
de hade nu börjat gå framåt trottoaren, på vilken de sedan
hela tiden vandrade av och an framför Crusii port, och
det skymde darrande.

— Det första är en pekuniär fråga! Jag har på sista
tiden lagt märke till, att Crusius blivit allt snyggare och
snyggare, och det har glatt mig uppriktigt, ty jag har alltid
haft lite svårt med hans försummade yttre. Nu har jag
emellertid tillskrivit denna förändring ert inflytande och å
tidningens vägnar varit er mycket tacksam, då ni ju själv
fattar, att de idéers seger, för vilka vi kämpar, i viss mån
är beroende av vårt yttre och av vårt anseende inom
samhället. Det förra villkoret är alltså därmed uppfyllt, men
jag måste ärligt och uppriktigt säga er, min fröken, att vår
vän Crusius är en generalslarv i affärer. Inte på grund av
någon ohederlighet, utan bara därför att han är så oförlåtligt
opraktisk och så föga hemma i realiteternas värld. Därför
har jag måst tänka mig möjligheten av att ni, min fröken,
hjälpt honom att få kredit hos er pappa, som naturligtvis
är en lika godhjärtad människa som sin dotter, ty, att
Crusius icke kunnat betala per extra kontant, det förstår jag
alltför väl av hans levnadssätt, som alltid varit detsamma,
liksom ock hans lön. Han har nämligen aldrig i sitt liv haft
ett öre över vid månadens slut utan alltid brist. Är det
icke som jag supponerat? Tillåt mig, min fröken, att till
alla parters båtnad fråga så här rakt på sak!

— Jag har alltid tyckt, det var synd, att en så intressant
man som herr Crusius skulle ha så ovårdade kläder, för han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/loboheme/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free