- Project Runeberg -  Landsorts-bohème /
310

(1928) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 6. O, forna tiders kvinnor!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.310

Men en följd därav var, att de i kvinnan, bakom den
förlåt, som bildades av hennes kläder, dyrkade en okänd,
hemlighetsfull och upphöjd gudamakt av högre dignitet än
den, deras egna usla kroppar uttryckte, och detta resulterade
i att kvinnan i och för sig själv såsom sådan blev ett högre
väsen.

Vi däremot, som redan tidigt äga tillgång till den sköna
värld, som är uttryckt i kvinnokroppen, vi ha prutat något
på kulten för kvinnan i och för sig själv såsom sådan och
i stället lärt oss rikta blicken mot den värld, hon
symboliserar, och genom att leda oss dit fyller hon en högre plikt
än förr, samtidigt som hon frivilligt avsagt sig sin forna
glans och insett, att det, som har betydelse, är varken hon
eller mannen i och för sig såsom sådana utan den
evighetens värld, som de samfällt skola bygga.

Våra fäder däremot voro mycket artiga mot kvinnorna,
så att av denna hyllning blevo de alla som drottningar,
från vaggan till graven, och några dylika gamla
drottningar leva ännu kvar, högst egendomliga att åse; ehuru
icke nakna.

Och en av dem var gumman Tyberg.

Hennes kropp hade ingen man skådat, allra minst
manufakturhandlaren, och numera skulle heller ingen velat se
den, om icke möjligen på ett museum.

Men av allt detta förklaras mycket och icke minst det
som följer. Ty gumman var stolt och oangriplig i sin
känsla av, att, när hon en gång var död, skulle ingen på
jorden kunna berätta, hur hennes kropp sett ut, icke heller
skulle man få veta det på yttersta dagen, ty det är ganska
troligt, att vi då för det goda intryckets skull komma att
ikläda oss den vackra kropp, vi hade vid tjugu år, kanske
något litet förändrad; eller om detta möjligen icke blir
fallet, så måste man emellertid säga, att saken är tämligen
oviss och svår att än så länge definitivt bestämma, förutsatt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/loboheme/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free