- Project Runeberg -  Landsorts-bohème /
359

(1928) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken - 3. Kuppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.359

Herr Oldberg tog ett språng fram emot Mikael Habstadius,
satte sina knutna nävar för hans ögon.

— Men redaktörn stannar! Vid Gud fader i himlars höjd,
om redaktörn lämnar staden, skall jag skriva så, att namnet
skall dränkas i en skam, som skall skria som blod, så länge
detta land finns kvar på jorden och en frisinnad tunga kan
förbanna! ...

Herr Oldberg stannade andfådd, och utan att han visste
det, droppade tårar ur hans ögon.

Men Mikael Habstadius lade sin hand på hans axel och
sade stillsamt:

— Ta det inte så hårt, min käre Oldberg, det är ju inte
herrn, som är allt det här vackra, utan det är ju jag! Och jag
tar’et ju med lugn! Se så, för tusan, en fullvuxen karl lipar
inte som en käring! Var lugn, alltid fan finns det väl
utvägar! Och det är inte så farligt, som herrn tror!

Så oberörd var Mikael Habstadius, i likhet med alla
verkligt stora män; och det är en upplyftande syn för oss andra
svaga människor.

Emellertid for herr Oldberg med handen över sina ögon,
lugnade sig och genmälde:

— Va vet redaktörn om den saken?

Mikael Habstadius satte handen för munnen och sade
nästan viskande:

— Idiot!

Därefter tillade han:

— Ja ja! Ta inte illa opp, min käre Oldberg, men
eftersom vi nu har kommit in på den bogen att säga, vad vi
tänker om varann, så behöver jag ju inte genera mig, men
det minskar inte min sympati, för det!

Och denna kallblodighet imponerade i så hög grad på
herr Oldberg, att han med ens blev alldeles lugn och
frågade :

— Nå, vad tänker redaktörn göra?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/loboheme/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free