Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken - 7. Som är ett fågelperspektiv av stån efter drabbningens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.393
Strax föll fru Wentlan om halsen på Ferdinand, kysste
honom lidelsefullt, medan han lät esskornetten hänga och
blundade; och hon sade sen, att då hon nu fått ett tydligt
bevis på att Gud visat henne sitt verkliga finger och alltså
kallat henne och skänkt henne en djupare syn på tingen än
andra människor, så skulle hon icke längre motstå honom
och hans vilja utan redan samma kväll med Ferdinand gå
på mötet, vittna och sedan sy sig en uniform.
— Ja ja! sade änkefru Anderzohn med tårar i ögonen.
Och så får ju frun en sysselsättning!
På kvällen, strax sedan Mikael Habstadius rest,
uppträdde alltså fru Wentlan på mötet och vittnade, så att alla
nästan drogo öronen åt sig, ty i henne hade Den Högste av
allt att döma inblåst en ofantlig kraftig anda, nästan något
lite för kraftig för vanliga borgerliga förhållanden; men
man gladde sig dock mycket och väntade sig stora bedrifter
av ett så glödande sinne, och för henne själv uppenbarade
Gud ögonblickligen, att hon nu hade fått ett mål i livet, och
det var helt enkelt att bli kommendör i hans armé.
Så hade Mikael Habstadius gjort henne lycklig och allt
ont var småningom vänt i godo.
Men även för en annan kvinna blev det skedda en
uppenbarelse och liksom en slutpunkt efter en svår period i
hennes liv, och den kvinnan var Ester Tyberg.
Pastor Redelin hade fått höra nyheten av rektor
Hilleström och berättade den för henne. Hon blev så upprörd,
att hon greps av en frossa och skälvande tryckte sig intill
pastorn.
— Aldrig, aldrig, mumlade hon, behöver jag väl frukta
något sånt av dig?
Pastorn blev rörd av dessa ord.
— Nej, mitt barn, sade han ömt, det behöver du aldrig
frukta! Men nu ser du, å andra sidan, att hela denna värld
icke var något för en flicka av god familj som du. Jag vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
