Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Mja, sade Westerbom, jag tycker de kan
läsa Tegnér till de kan honom ordentligt.
— Men snälla herr Westerbom, sade Berntsson,
skulle man inte få läsa eller skriva böcker,
sedan Tegnér har gjort det?
— Mnä, trumpetade Westerbom genom sin
röda snabel, han var ju biskop, så då vet man
åtminstone, vad det är för någon.
Med stilla jubel hade lektor Lyckstadius åhört
denna replikväxling. Han samlade på original,
födde dem, gav dem sprit och uppmuntrade deras
vidare utveckling i originalitet i riktning mot ett
stilla vansinne.
— Ja men utvecklingen, de moderna idéerna!
sade Berntsson.
— Är du socialist? sade Sirius till honom.
— Ja, svarade Berntsson, i jämförelse med
herr Westerbom förefaller jag mig verkligen nästan
som socialist.
— Usch, sade Karin, som fattat sympati för
Berntsson, usch det skall inte doktorn bry sig om.
— Karin, sade lektor Lyckstadius, licentiaten
Berntsson ser på dig till att begära dig.
Berntsson tänkte just öppna munnen i och för
en skämtsam protest, då till hans förvåning Karin
svarade:
— Nå, så får han väl det då utan att lektorn
har med det att göra.
Ne sit ancillæ tibi amor pudori
skrek Lyckstadius. Blygs ej att älska en tjänande
syster! Achilles brann för Briseis med de snövita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
