Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plank? — ja, och i så måtto kan han i alla fall
betraktas såsom förledare ehuru i mindre grad.
— Nå, tant mieux! Men förresten! Vad
betyder nu det! Den ene som den andre.
— Ursäkta mig men det är en sak som
kammarherrn absolut inte begriper. Härvidlag
får man icke endast fästa sig vid det handgripliga
tagandet av frukten eller gossens tuggande och
nedsväljande av densamma. För ett ytligare
betraktande är det detta, som konstituerar brottet.
Men för ett mera psykologiskt och pedagogiskt
rationellt betraktelsesätt är i lika hög grad handens
utsträckande efter frukten brottslig som själva
gripandet. Man måste gå till botten med elevernas
karaktärer och undersöka saken noga, så att både
den skyldige får sin näpst för sitt begångna streck
och samtidigt ingen orättvisa begås. Det är en
svår sak, skall jag säga kammarherrn, som knappt
en gång jag alltid kan vara säker på att genast
avgöra riktigt. Godmiddag.
Och kammarherrn gestikulerade till avsked
med cylinder och guldkrycka, lagom artigt och
spatserade iväg till Borgestads-Posten, där han hade
ett viktigt ärende att uträtta.
Majoren var emellertid vid ett strålande lynne,
när kammarherrn hade avlägsnat sig. Han hade
utsikt att om han inte spelade sina kort alltför
idiotiskt förtjäna några tusen kronor, och denna
tanke gjorde honom god och glad. Han erfor ett
behov att säga något trevligt, göra någon
människa glad innan han gick ut och så erinrade han
sig Gunnar. Han ropade in honom till sig. Fan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
