Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulden uteslutande på tolvåringen, som val
knappast kunde ha sådan makt över äldre kamrater.
— Ja, sade rektorn, var det således inte Holt
som frestade sina kamrater att olovligen tillägna
sig kammarherrns frukt?
— Nej, sade Gunnar.
— Hm ja, det är då märkvärdigt att Holt i
alla fall har erkänt detta, och Holt har således
farit med osanning inför skolans myndighet. Var
det inte — vände han sig till medbrottslingarna —
var det inte Holt som genom förespeglingar
förledde er till tilltaget?
— Näh, svarade allesamman i tur och
ordning.
— Jag får verkligen bekänna att jag finner
det hela högst besynnerligt, sade rektor Mandell.
Holts bekännelser kan jag endast förklara så, att
han dock, låt vara icke genom direkta
förespeglingar, givit anledning till det hela. Och om han
nu icke befanns inneha några av ifrågavarande
frukter, kan han ju i alla fall ha uppmanat
kamrater att stoppa i sina fickor och sedermera giva
honom efter streckets förövande. Har inte Holt
gjort så?
— Neej.
— Ångberg, säg nu sanningsenligt, gjorde han
inte det?
— Näh, sade Joel, som fann tanken
fullständigt absurd.
— Hm nå, men har Holt inte så att säga
givit signal till strecket genom att först
sönderbryta staketet till kammarherrns trädgård? Tänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
