Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bara, att det skulle inträffa något verkligt jäkligt,
att någon ville spinna några verkligt lömska och
svarta ränker, så att han skulle bli i tillfälle att
avslöja dem. Han längtade efter att den svarta
ondskan skulle uppenbara sig i Borgestad. Och
detta var måhända hans sanna väsen. Men ondskan
kom icke...
Och det var Oliver Öléns hemliga sorg. Han
tog det som ett bevis på en futtig feghet, och han
förbannade livets enformiga, jämnstruket hederliga
gång. Och under tiden rostade hans andas svärd
i skidan. Ty han fann icke ens några
väderkvarnar att slåss emot. Ett öde, åtskilligt mera
tragiskt än Don Quixotes...
Till Oliver Öléns ideal hörde våra stora
konungar, och han kunde aldrig utan en rysning av
vällust efter ryggraden höra suset av Sveriges stora
äventyrsdrapa därute i Europa. Och han hyste inte
det minsta tvivel om att det skulle kunna göras
om igen. Men han hyllade också kvinnan, dels
såsom sådan och dels i Karins person. Karin
hyllade inte alls mannen som sådan, men hon var
däremot kär i Oliver Ölén, enkelt och
oreflekterat och inte särdeles hett, ty hon hade ännu inte
fått något tillfälle att pröva sin kärlek. Men hon
tänkte alltid, att hon skulle bli gift med honom
en gång, när hon serverat ihop till sin utstyrsel.
Ty Karin var en duktig flicka, som inte alls hade
fått någon uppfostran utan educerat sig pä egen
hand. Och ännu aldrig hade hon kommit i en
situation, som hon inte var mäktig att klara på
egen hand.Hon ville också helst skaffa sig sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
