Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett aktningsfullt uppförande isynnerhet vid
måltiderna och i närvaro av deras föräldrar eller andra
vuxna personer.
Men Marianne bara skrattade nervöst och
obehärskat och till slut, då tårarna inte voro långt
borta, måste hon gå från bordet.
— Jag vet inte, vad det är med flickan, sade
rektorskan och såg efter henne, när hon rusade
uppför trappan till sitt rum.
— Du måste strängt tillhålla henne att
iakttaga ordning och skick.
— Jaja, i de åren! sade rektorskan. Flickor
har så mycket funderingar för sig.
— Kanske hon läser för mycket romaner och
annat skräp?
— Det tror jag väl inte, sade rektorskan. Men
en sak har jag tänkt på och det är, om vi skulle
ta henne ur skolan och sysselsätta henne i hemmet.
— Ja, sade rektorn med ett tonfall, som om
det aldrig hade varit sagt förr, kvinnans plats är i
hemmet.
— Det har du verkligen rätt i.
— Hårt kroppsligt arbete, fortfor rektorn,
drager unga flickors håg och tankar bort från
onyttiga griller och skadliga tankar på det andra könet.
— Mja, svarade rektorskan, och så blev det
inte mera talat om det ämnet.
Marianne hade tagit på sig och skulle gå ut,
och då hennes pappa såg det, nickade han
godmodigt och sade till henne:
— Det är rätt, min flicka, att du går ut för
att ta motion. Den friska luften vidgar lungorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
