Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller vad det nu var för en djävel. Hurra! Hurra!
Hurra!
Så satte sig Westerbom, ty festens officiella
del var över. Men diversehandlare Lindblom var
ganska missnöjd med det tal han hade fått på sin
lott.
*
Ett par dar därefter sammanträdde den av
stadsfullmäktige utsedda kommittén för
kyrkogårdsfrågan på landshövdingeresidenset. Landshövding
Hedenblad tog med utsökt förekommande artighet
emot sina gäster. Han tryckte den djupt bugande
rektor Mandells hand och frågade:
— Nå, herr rektor, hur går det i skolan? Är
pojkarna flitiga?
Det var landshövdingens specialitet att
framställa dylika allmänt hållna frågor, på vilka aldrig
kunde lämnas något bestämt svar. Han hade lärt
sig det av kungen under mångåriga resor som
kammarherre.
Rektorn endast bugade sig lätt som tack
för det intresse landshövdingen ödslade på honom
och hans skola.
— Det är en härlig tid skoltiden,
konverserade landshövdingen; jag minns den ljuva tiden,
jag minns den som i går, säger Snoilsky. Jaja,
man var ung på den tiden.
— Ja, sade rektorn och lättade på pincenéen,
men han knäppte inte med skjortbröstet.
— Jag är rädd att jag nog inte alltid var så
exemplarisk själv, sade landshövdingen leende, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lojfamil/0219.html
