Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kaptilet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall vara fullkomlig men ungefär som gamla
Jehovah + en lagom dosis av Aristoteles’ logik,
så skulle jag överbevisa honom om att han har
begått ett misstag med hela skapelsen.
— Men jag är rädd, svarade Lyckstadius, att
han skulle få sista ordet. Följde han det allra
minsta med sin tid, skulle han vara nyspinozist
och fegt dölja sig i sin panteistiska skrud,
oåtkomlig för alla bevis, samtidigt med att han förnöjd
luktade på all rökelse, som tändes för honom som
person. — Hallå Karin, whisky och vatten! Ja,
min värderade herr broder, det är tydligt att du
snart kommer att få smockan. När man är
omkring tretti är, då går man och tänker sånt där
och då får man smockan och blir litet konstig en
tid, men så kvicknar man vid igen och blir lektor
och pigg och munter och kan supa vidare. Så det!
— Har du märkt, vad svenska folket har för
en förbannad mani att filosofera?
— Alldeles. Det kommer av klimatet. Man
kan ge sig fan på, att den svenska likkisthyvlaren
har en utbildad, på skäl grundad pessimistisk
livsåskådning, under det till exempel hans danska
kollega glad dricker sin bajer och överlåter åt
statens avlönade professorer att sinsemellan klara
upp den saken. Men vi skall hoppas, att den
härjande folkbildningen så småningom tar död på
filosoferandet. Folkhögskolorna har redan gjort
en vacker början.
— Kära Lyckstadius, skrattade Berntsson, du
har en hemtrevlig syn på tingen. Du borde utge
en broschyr och agitera för den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
