Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kaptilet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till jul och träffa flickorna och dig förstås, kära
Herman. Läser du mycket?
Ja, jag tycker som du, Herman, kärleken är
allt. Den bör vara fri, stor och oändlig som
naturen själv i dess stora tempel. Det är kärleken
ensam, som helgar ett förbund. Bara du inte
träffar någon som är vackrare än jag, men det
finns ju inte så många i Borgestad, som jag inte
känner och som skulle passa för dig. Farväl,
farvädel, fadervädel!
Din Marianne.
Nästa brev lydde:
Kära Herman, du får ursäkta att jag inte på
länge har skrivit till dig, men jag har inte haft
något att skriva om. Din dikt var nog vacker,
men jag måste tillstå att jag inte begrep den riktigt.
Vem är egentligen Nirvana? Jag är nog olärd
och dum, men det får du inte fästa dig vid, för
jag är sådan. Här är alltjämt mycket att göra och
därför har jag inte heller haft tid att skriva till
dig. Jag sitter och skriver nu i sena kvällen,
medan Gladys sover. Hon är för resten ganska
högfärdig och dum, för hon har pengar och får
göra vad hon vill. Och jag är ju en fattig flicka,
som måste arbeta för mitt bröd. Herman, du
måste göra något för att bli mycket rik, när du
blir student. Kan du inte bli apotekare, pappa
påstår att apotekare Larsson i Borgestad förtjänar
så glupskt med pengar.
Jag gäspar nu så att jag knappt ser vad jag
skriver. Tjänis på dig.
M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
