Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kaptilet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herman väntade nu i tre veckor på brev och
när det kom, såg det ut så här:
Herman, var inte ond på mig för att jag inte
har skrivit, men jag har rent glömt bort det, kan
du förlåta mig det? Vet du Gladys och jag var
ute och gick en kväll på Strandvägen och då kom
det en karl, d. v. s. en mycket elegant herre och
tilltalade oss, jag var så rädd och ville springa,
men Gladys som i alla fall är ganska snäll, jag
har blivit försonad med henne, hon stannade och
talade med honom. Och så fick han följa med
till porten men när vi kom dit, så stängde vi den
mitt för hans näsa och sprang in. Så rusade vi
opp på vårt rum och kastade oss på våra sängar
och skrattade så att vi höll på att dö. Tänk om
tant fick reda på det eller mamma, då bleve jag
olycklig.
Jaså du skriver ingenting mera, det var
ju skada.
Ajö med dig, skriv snart, men tala om litet
vad som händer och sker. Hur ser lektor Almers
nya fru ut ?
Maja.
Herman var inte alls nöjd med detta brev.
Han skulle ha velat ha något helt annat, något
mera för sitt längtande hjärta, mera värme som
kunde ryckt honom med. Han skrev ett nytt
långt och innehållsrikt brev, men svaret dröjde
även denna gång länge. När det kom, var det
kort:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
