Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja hm, jag har visserligen haft en
bjudning alldeles nyss, men i alla fall, gärna det! Jag ber
då att först och främst få se herrarna som mina
gäster.
— Tack det är inte för mig, sade redaktören.
— Han är min själ begåvad, log kammarherrn.
— Vi skall vidare ha en artikel och ett par
insändare. De kan ju lämpligen sedan skickas till
inspektor och till överstyrelsen. Jag är ledsen
för majorens skull, men det kan inte hjälpas, att
det går ut över en. Det skall ju alltid en lida
för folket.
Majoren grinade ett ögonblick, men gav
också detta sista förslag sin välsignelse.
Rådplägningen var slut.
Följande morgon var det Borgestads-Posten,
som lästes med iver och intresse i staden.
Allmänheten halkade snabbt över Olivers dikt med
ett svagt gillande, för det var ju i alla fall bara poesi
och behövde inte tagas på allvar. Med desto större
intresse kastade man sig över den ledande artikeln.
Den var synnerligen kraftig och vältalig och
slutade med följande reflexioner: Detta smutsiga
angrepp är antagligen endast det första ledet i en kedja
av skandalskriverier som komma att riktas mot de
ledande männen i vårt samhälle. Beskyllningarna för
partiskhet äro i och för sig som vi ovan uppvisat
fullständigt ovederhäftiga. Ty vad bättre garanti kan
man begära för att angelägenheterna skola skötas
utan hänsyn till enskildas bästa än tillsättandet av
en kommitté, bestående av personer ur skilda läger,
personer vilkas opartiskhet icke ens skribenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
