Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Marianne, tänkte Herman, Gud i himmelen,
låt mig se dig bara en enda gång till.
— Nåå, Hedenblad, när vi nu hört bokens
ord, så vilja vi se till om I förstån det och
kunnen upprepa det, men med egna ord.
— Joo då, sade Hedenblad.
— Nå, vad var nu pleroma?
— Det ligger vid Adriatiska havet, sade
Hedenblad och ilade fram till kartan med en djupt
initierad min, som ville han låta påskina att ban
nog kunde göra ett eller annat detalj misstag, men
han hade i alla fall reda på saken.
— Sitt ner, sade rektor Mandell strängt,
pleroma är Guds rike. Sen I, mina vänner, saken
är ju i själva verket ganska enkel. Gnosticismen
är just bland de irrläror, som förneka Kristi
mänskliga natur! Och för att förklara att han
ändock har vandrat och visat sig här på jorden,
påstå de att han nedsteg i en skenkropp. Men
det är ju rena rama vanvettigheten, ty om han
bara hade en skenkropp skulle han ju icke ha
kunnat lida, icke känna några smärtor då han
hängde på korset och då hade vi ju icke heller
kunnat bliva frälsta. Men just därför är detta en
oerhört farlig villfarelse, ty på detta hänger hela
frälsningen.
Men Herman satt under hela tiden och bara
tänkte på Marianne, glömsk av de faror han löpte
att fastna i gnosticismens garn.
— En annan mycket farlig villfarelse, som I
bören noga akta er för, är patripassianismen. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
