Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Åjo, låt mig ta med mig det, snälla madam
Ångberg! Agust, väg av fyra hekto bitsocker,
medan jag tar på mig schalen!
Och de båda damerna vandrade tvärs över
gatan till Ångbergs, där kaffet befanns vara färdigt
och upphällt på den finaste silverkannan, en gåva
av tacksamma välgörenhetsfruar.
— Frun går väl med i processionen? sade
madam Ångberg och borrade löständerna i en
tvåöresbulle.
— Ja, se det skulle jag ju egentligen gärna
göra, men Agust skall ju med, för han är i
stadsfullmäktige, och då blir det bara Klara kvar att
sköta affären! Och det kommer ju inte så många
och köper då förstås, men man kan ju inte stänga
affären helt och hållet, och man kan aldrig lita
på tjänare nu för tiden.
— Nenej, annat var det på vår tid, lilla fru
Lindblom, då fick dom lära sig att veta hut!
— Är det prosten Larsson själv, som skall
begrava?
— Jaa, det är det!
— Nej så roligt, jag trodde det var den där
Norin!
— Nää då! Han är för resten rest till
utlandet med den där... det var visst inte så helt
med henne...
— Nänä.
— Men var så god och doppa litet!
— Nä tack, inte mer!
— Det var tråkigt att det inte smakar!
— Jo tack för allan del!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
