Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
däråt, om le soi disant premier icke tillika är le meilleur». Dessa Herchska
reflektio-ner förtjäna att ihägkommas som eko af den fosterländska bildade medelsnittsopinionen
vid den gustavianska tidens början. Men i fråga om landets ekonomiska bärkraft var
faran lyckligtvis öfverdrifven. Om ingen af målarne under skedet precis lefde
sötebröds-dagar, drogo de sig dock alla skapligen igenom. Konsten hade äntligen blifvit ett
lifs-behof i Sverige och värnades af konungens och dc högre klassernas intresse. Någon
anmärkning om, att de svenska artisterna ej borde stanna för länge i Paris för att ej
mista sin svenskhet, föll det ingen in att göra. Och det med rätta. Barbariet hade för
länge varit det egentligen fosterländska i den svenska konsten, och resultatet af denna
intima förmälning af svenskt lynne och fransk skolning, som stod i full öfverensstämmelse
med periodens hela själslif, blef ju också det mest lysande skede af svensk
målnings-konst, som Sverige ägt före våra egna dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
