Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
LAFRENSENS HEMKOMST OCH SLUTET PÅ 1700-TALETS
SVENSK-FRANSKA MÅLERI.
Den femte oktober 1789 väcktes den hederlige gravören Jean Georges Wille i sitt
lugna partriarkaliska hem vid Quai des Augustins af ringningen i Hotel de Villes
larmklocka. Hans dräng, som varit ute för att köpa ved, kom hem och berättade,
att alla butiker stängdes, att »les dames de la halle et des marchés» hade öfvermannat
vakten i rådhuset, att pöbeln ropade på »bröd» och fordrade, att konungen, som det lofvats,
skulle komma till Paris. Den gamle Königsbergaren, som under de många åren
vid Seinen blifvit en äkta parisisk gapstock, stälde sig nyfiken på post i sitt fönster.
Vid tre-tiden samlade sig stadsmilisen vid den mest klassiska af verldsstadens
broar, Pont Neuf. Trumhvirflar genljödo i luften, fanor fladdrade, hästar spändes
från fordonen. Det var störtande regn, men Wille måste ut för att se sjelf, hvad
som var på färde, och han lyckades komma fram till Tuilleries-terassen. Därifrån såg
han Paris milis draga ut. Men i lederna gingo kvinnorna från hallarne och torgen.
De höllo jemna steg med soldaterna och voro beväpnade. Där gingo arbetare frän
förstäderna med sina skinnförkläden, och med det första bästa tillhygge i händerna, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
