- Project Runeberg -  Niclas Lafrensen d.y. och förbindelserna mellan svensk och fransk målarkonst på 1700-talet. Konsthistorisk studie /
126

(1899) [MARC] Author: Oscar Levertin - Tema: Sveriges allmänna konstförening
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

prismor, och La Fidelitc i Gips —en guddom tillbedd med ironisk kult af de flyktiga
liaisonernas och de eleganta kärlekssvekens förhärligare — speglade sig jemte
»fruntim-mersbureaun af mahogny», pä hvilken den stod, i »trumeaun . — Hur erinrar icke allt
detta om mästarens egna interiörer! Och än starkare blir intrycket häraf genom sängen
med dess gröna sparlakan. Ar det icke samma praktfulla himmelssäng med plymer pä
baldakinen, hvilken som en altarbyggnad är införd i så många af hans kompositioner?
Till denna stora franska säng, i hvilken den hemkomne parisaren kunde drömma om
sorlet frän Boulevarden och franska kvinnoröster, kom sjukdomen och sedan en vintrig
snömorgon döden. Den sjette December 1807 afled Niclas Lafrcnsen 70 är gammal.

I det föregående kapitlet om Lafrensens pariserår är konstnärens verksamhet
som skildrare i gouache af franska seder och oseder tecknad, men denna sida af
hans konstnärskap, hvilken framfor allt gjort hans namn ryktbart, fick, som redan antydts,
icke någon fortsättning hemma. De prof på hans konst i denna riktning, som
funnits i Sverige och ännu finnas kvar här, såsom t. ex. de fyra från Drottningholm till
Nationalmuseum öfverflyttade gouacherna, äro säkerligen utförda i Paris eller utgöra, när
så icke är fallet, variationer af förut behandlade motiv, som han också upprepade i olja
och teckningar. 1 den Hammerska samlingen finnes ännu kvar ett utkast till en eljes
okänd komposition af Lafrensen, stammande från konstnärens sista parisertid, som i detta
hänseende är lärorikt att studera. Det är en ung mor, lekande med sitt barn i ett i
grönt hållet rum, af hvilkets möbler ensamt en séeretaire med pulpetaktig klaff utförts.
Endast moderns hufvud är fullt fardigt i miniatyrfin, rosaskimrande modellering. Eljes
är det hela blott antydt, och konstnären har aldrig fått lust att fullborda detta förtjusande
utkast. Man vill häraf draga en slutsats, som andra omständigheter styrka, att Lafrensen
fann sitt gouachmåleri vara en för ömtålig planta för att kunna acklimatiseras vid saltsjön.
Några verkliga bemödanden att förändra ämnessfär och afbilda det svenska lifvet gör han
icke. Ty näppeligen kan man som sådana försök nämna de tillfällighetsbilder i olja eller
akvarell, som han då och då på beställning utförde under sina senare år. Sådana äro
t. ex. ett par gratulationstaflor, såsom den lilla namnsdagsbild öfver en dam vid namn
Edel, uppvaktad af en amorin, som från öfverste Bloms samling kommit till
Hammers, eller den vida vackrare, som föreställer, hur fru Jeatia Rejmers, sittande i en
björkdunge pä sitt landtställe vid Erstaviken, lyckönskas af sina båda niécer fröknarna
Gother och v. Schoting (1794, öfverstelöjtnant af Petterséns). Båda dessa äro utförda i olja,
och ej heller den senare kan trots frisk färg och vacker behandling af de unga damernas
sidenklädningar verka som de Lafrensenska gouacherna från den parisiska tiden. Den
åldrade konstnären är icke hemma i svensk natur, och när han lemnar gouachetonens
mattglänsande samklang blir hans färggifning ointressant. Den enda efterblomstringen
af de Lafrensenska gouachekompositionerna finner man således i de små historiska
kabinettmålningar, som han förpliktigade sig att utföra, när han erhöll sin pension.
Enligt bestämmelsen i pensionsbrefvet skulle han utföra tvenne stycken sådana ärligen,
och de skulle sålunda, såsom Fredenheim skrifver, med tiden kunna bilda »et mycket skiönt
litet Cabinet, som behagade Konungen». Mellan 1793 och 1807 borde Lafrensen alltså
hafva utfört 28 stycken dylika små anekdoter. Lyckligtvis slapp han dock ifrån för bättre
köp. Ett är utbytte han t. ex. dessa historiska uppgifter, som så litet passade honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:00:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lolafrens/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free