Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cesare Lombroso och hans lifsgärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då denna helgjuten framlades af den store brittiske forskaren,
fann den samma uti Lombroso den mest förstående och entusiastiske
anhängare. Lombrosos hela antropologiska författarskap står
också fullt i detta Darwinismens tecken.
Vid obduktionen af en känd italiensk bandit upptäckte
han helt tillfälligt en hos människan ej förut observerad
abnormitet å kraniet, en viss gropbildning å nackbenet, en »mellersta
nackgrop», som konstant återfinnes hos rofdjur, gnagare och
en del lägre apor. — Hans lifliga fantasi vädrade genast en
atavistisk bildningsanomali, ett anatomiskt bakslag i
skelettbildningen, motsvarande lägre djurserier. När han kort därpå
såsom rättsmedicus hade att afgifva utlåtande i en mordprocess,
der symtom af kannibaliska drifter kunde spåras, fick hans
misstanke på atavismens sammanhang med brott ytterligare
näring. Härmed var riktningslinien för Lombrosos specialstudium
under många år gifven: fastställandet af den brottsliga
människans plats inom biologien. I medio af 70-talet meddelade han sina
samlade rön rörande brottslingens antropologi uti den första
upplagan af det vidt berömda arbete, som bär namnet »L’uomo
delinquente» — den brottsliga människan.[1] Det var läran om
»criminale nato», den födde brottslingen, för första gången
systematiskt genomförd, som närmast ådrog sig världens
uppmärksamhet och förundran: en lära, som ville till naturliga inre
och yttre grundorsaker återföra förbrytareexistensen, framför allt
den klass af förbrytare, som nödvändigt vandrar brottets väg,
därtill dömd — »predestinerad» — på grund af medfödda eller
förvärfvade kroppsliga och andliga svagheter: homo delinquens,
delinquente nato, reo nato — till skillnad från normalmänniskan,
homo sapiens. — Tusentals brottslingar ha blifvit föremål för
Lombrosos och hans lärjungars ytterst omsorgsfulla
detaljundersökningar, såväl med hänsyn till sin anatomiska byggnad och
sina organfunktioner som med hänsyn till sitt psykiska tillstånd.
Slutresultatet af dessa undersökningar har — i stort taget — blifvit
den antropologiskt-realistiska grundprincipen, att människans
karaktär och lefnadsvandel behärrskas af hennes kroppsliga
konstitution, och att denna konstitution å sin sida får sitt mer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
