- Project Runeberg -  Cesare Lombroso och hans lifsgärning /
31

(1911) [MARC] Author: Ludvig Wolff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cesare Lombroso och hans lifsgärning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det skulle bli alltför vidlyftigt att här ingå på de moderna
straffreaktioner, som — med motiv från kriminalantropologiska
erfarenheter — dels redan upptagits i strafflagen i de flesta
kulturländer, dels äro föreslagne. I stort taget röra sig reformerna
om minskandet af de korta frihetsstraffen, om villkorlig dom och
om obestämd straffdom (bestraffningstid).

Att den kortvariga interneringen i fängelset är ett dåligt
straffinstitut, torde väl numera vara tämligen erkändt. Ändock
tyckas de flesta lagstiftare ha utgått ifrån den grundsatsen »So viel
wie möglich Menschen so häufig wie möglich, auf so kurze Zeit
wie möglich in’s Gefängniss zu schicken»[1]: i Frankrike lär det
t. ex. konstant finnas 3 millioner människor, som »suttit inne»,
om också endast på 24 timmar! — Och ändock åstadkommer
detta straff »so wenig wie möglich Gutes, und soviel wie möglich
Schlechtes», hindrar förbättring, afvänjer från ihållande och
regelbundet arbete, låter brottet formligen bilda »skola» och
förbrytareassociationer, minskar respekten för rättvisan men
brännmärker den straffade, predestinerar honom till recidivist och till
kronisk brottsling:» das Gefängniss nicht nur nicht bessert sondern
noch mehr verdirbt». Huru skulle man också, säger Lombroso,[2]
kunna vänta sig något af ett straff, som på samma gång det
vanhedrar, påstår sig kunna bättra: »wie kann man den Verbrecher
auf der Stirn brandmarken und sagen: bessere dich!»?[3]


[1] Krohne, Hdb. d. Gefängnisskunde — cit. eft. Lombroso.
[2] Urs. u. Bek. des Verbr. s. 347.
[3] Jmfr Thyrén: »Princip. för en strafflagsreform», och »Straffrättens
allmänna grunder»: Det korta frihetsstraffet utöfvar aldrig någon som helst
förbättrande verkan. Denne akuta brottsling, hvars person knappast utgör
någon egentlig samhällsfara, är ofta redan förut förkrossad af medvetandet att
hafva begått brott; i sinom tid kommer härtill medvetandet att vara en
straffad person, och det är icke att undra öfver, om han förlorar all
spänstighet och blir en bruten man, eller om han slår öfver i förbittring mot
samhället, af hvilket han anser sig orättvist behandlad. Om någonsin gäller det
här, att straffets tveeggade svärd i otid brukadt, vänder sig mot samhället
själft. — Ungefär med samma ord yttrar sig Brock (l. c.), som därjämte
påpekar de korta frihetsstraffens fara i hygieniskt hänseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 29 12:17:03 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lombroso/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free