Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Världsstadsbyggare - § 1 - § 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 . LANDSORTENS PROBLEM
långt som ifrån det påståendet, att herr Ankarsparre
är ett geni. Herr Ankarsparre är mycket blond, det
vill säga en av naturen, endast av naturen, och
naturen kan övervinnas, rätt klen begåvning, men herr
Ankarsparre har övervunnit naturen och höjer sig
högt över de blondas medelnivå. Ty herr Ankarsparre
saknar till en början helt och hållet förstörelselusta.
Det finns sålunda, Gud vare lov, ingenting av bonde
i herr Ankarsparre, ehuru herr Ankarsparre är
adelsman, och det är redan något mycket, ja, något
oändligt stort och skönt.
Vilket omdöme accepterats av herr Ankarsparre
och fyllt honom med tacksamhet mot den svartögde
professorn och hans generositet i tänkesätt.
§ 2.
Alltså, tisdagen den 14 oktober 1924 befunno sig
de båda herrarna nere på Skeppsbron och gingo
ombord på »Carl XV».
— Nu, sade professorn, ska vi börja studera den
nya världsstadsmentaliteten redan här ombord. Ty
jag utgår ifrån, att den i våra dar finns överallt.
Förr i världen, då jag reste mycket, var min vän,
kapten O. F. Hedborg, befälhavare på »Carl XV».
Nu är det, enligt vad jag ser av ångbåtsannonserna,
kapten C. A. Fliesberg. Kapten Hedborg var, som
sagt, min personlige vän, och han var en stor man.
Han var en oförgätlig representant för den högst
betydelsefulla övergångstiden inom den svenska
kustflottan vid förra seklets slut. Han höll järnhårt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
