Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Amerika - § 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 . LANDSORTENS PROBLEM
svår att lösa. Det är just lösningen i fråga, jag
här vill utbe mig äran att få uppvisa.
Men då vill jag förutskicka en liten anmärkning.
Vi hade här i Sverge för 100 år sen en stor, en
odödlig man, en kartritare utan like: Carl Fredrik
Akrell.
Han ritade den tidens Sverge, så som det skulle
ritas, och har därmed efterlämnat ett dokument, vars
värde skall växa, ju mer tiden flyr. Han ritade
gästgivargårdarnas och hästskjutsarnas Sverge, ty han
ritade en karta, där alla gästgivargårdar voro
inlagda och avstånden dem emellan, d. v. s.
skjutshållen utsatta i siffror.
En karta motsvarande Akrells äga vi icke i våra
dar mer än i form av järnvägskartor och i någon
mån automobilkartor, men de ge oss icke en bild av
vår tids planet, så som Akrells karta gav en bild
av hans tids.
Denna kartskiss, mitt herrskap, ger en aning om
den karta, vår tid behöver. Hur ter den sig för
blicken? Som en stadsplanekarta. Tänker man sig
nämligen hela planetytan utlagd till en plan yta och
denna yta svart med alla nuvarande politiska gränser
bortstrukna, medan däremot alla vägar inritats,
då skulle man få en karta, som för ögat skulle
framställa planeten under formen av en enda stad, där
det vita vägnätet skulle bilda gatunät och de vita
fläckarna för städer och stadsliknande samhällen
skulle framstå som torg. Och på en dylik karta skulle
man år för år kunna rita in nya gator, som byggts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
