Lort-Sverige / § 3. Lort-Sveriges skelett (1938) Author: Ludvig Nordström - Tema: Politics Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

KAP. I. Lort-Sverige.

§3. Lort-Sveriges skelett.

Generaldirektör Höjer i Medicinalstyrelsen hade välvilligt till mitt förfogande ställt tredje delen av Statistiska Centralbyråns redogörelse för särskilda folkräkningen 1935-36, avseende den i samband därmed verkställda specialundersökningen av bostadsförhållandena i 100 landskommuner, och jag hade legat en vecka i Öregrund före resans start och läst in denna statistik, så som man i unga dar låg och läste in en kurs för tentamen.

Där jag nu ilade fram på Södertäljevägen och såg det okända Människo-Sverige dyka upp som vårmusseroner ur naturen, drog jag mig till minnes vad detta tentamensplugg hade lärt mig.

Det var ingen särskilt grann bild, jag fått. Men kanske en så mycket mer överraskande.

Vi äro ju det ledande kulturfolket i världen, inte sant? Vi skicka ju massor av herrar och damer över till U. S. A., som telegrafera hem till Stockholmstidningarna, att det har en brevbärare i Jamestown och en chaufför i Detroit och en sånglärare i Chicago sagt. Och det har kommit hela tre turistångare på Strömmen, på en gång, och alltså är Stockholm världens mest beundrade och fulländade stad.

Vad sade folkräkningsundersökningen av 1935-36?

Att av de undersökta lägenheterna, d. v. s. av lägenheter i dagens Sverige äro 15,1 procent komplett förfallna, 18,6 procent äro genomusla, 40,7 procent äro mer eller mindre eländiga, 51,4 procent behöva förbättras. Och endast 7,9 procent äro fullgoda. De olika kategorierna ingå i varandra.

Detta är alltså den officiella bilden av hur världens ledande kulturfolk i denna dag till stor del bor.

Det är dagens Människo-Sveriges skelett, putsat och polerat och monterat i vetenskapligt stativ till svenska nationens benägna studium.

Det var det skelett, jag såg resa sig ur skogarna, fälten, äppelhagarna och körsbärsriset längs Södertäljevägen, och när läsaren nu fått del av min syn, kanske han lättare sväljer det kanske litet torra men mycket innehållsdigra frågeformulär, som Medicinalstyrelsen låtit utgå till de 43 provinsialläkarna för att av dem begrundas, till dess att jag dök upp i horisonten och på vilket formulär jag nu funderade, emedan det var det, som jag under hela min undersökning hade att följa.

Det löd så här:

1. Bostadsbeståndets allmänna karaktär på orten.

a. De senaste (fem) årens nybyggnadsverksamhet. Karaktär å dessa bostäder (enligt punkt 2-11).

b. Standard och egenskaper av det stora flertalet bostäder (enligt punkt 2-11).

c. Förefintligheten av mindervärdiga bostäder (enligt punkt 2-11).

2. Bostädernas läge i terrängen:

Grund torr, dränerad? Golv direkt å markens yta? Golvkyla? Dragighet? Fukt? Röta?

3. Utrymme:

Bostädernas rymlighet? Antalet rum? Utnyttjas alla rum såsom sovrum? Varför icke? Hur många, vuxna och barn, ligga samman i ett rum?

4. Vattenförsörjning:

Ytvatten från sjö eller flod? Grundvatten från brunn eller källa? Vattentäkts avstånd från hemmet? Vattentäkts skydd mot från jordytan nedrinnande vatten? Gödselvatten? Vattenledning i huset?

5. Avloppsförhållanden:

Avloppsledning? Avträde gemensamt för flera familjer?

6. Bostädernas uppvärmning:

Antalet rum utan värmekälla? Centraluppvärmning? Plåtkaminer ?

7. Dagerbelysning.

8. Luftväxling:

Öppnas fönster om vintern dagligen? Finnas innanfönster? Går något att öppna?

9. Finnas behövliga biutrymmen:

Vindfång? Förstuga? Garderober? Skafferi? Tvättstuga och torkrum?

10. Förefinnes väggohyra spridd i socknen, i vissa bostäder?

11. Hur är bostadsövervakningen organiserad?

Läkare? Distriktssköterska? Hälsovårdsnämnds ledamöter? Eller särskild tjänsteman?

Och medan jag nu är i farten med att klargöra för läsaren, vad jag skulle ta reda på, är det kanske bäst att jag också framlägger Diakonistyrelsens frågor till de 27 prästerna. De lödo så här:

1. Anser ni de här rådande bostadsförhållandena verka hindrande på hembildningen?

2. Har ni några bestämda intryck av huru bostadsförhållandena inverka på sammanhållningen inom hemmet?

3. Anser ni bostadsförhållandena här menligt inverka på barnens och ungdomens sedliga och andliga utveckling?

4. Har ni några exempel på förmåga hos människor att under knappa och anspråkslösa bostadsförhållanden skapa trevnad och hemkänsla?

5. Bereder bostaden i allmänhet möjlighet för en familjemedlem till ostördhet och lugn vid läsning och andakt?

6. När ni kallas ut på s. k. sockenbud till en sjuk, kan då erforderlig avskildhet och stillhet åstadkommas?

7. Nämn några av edra intryck från besök i hem vid t. ex. barndop, bröllop, begravning.