Note:
Ludvig Nordström died in 1942, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Hela Väst-Sverige förefaller på något vis att stämplas av Norge, liksom översta Norrland av Finland. Norge med sina djupa raviner, sina mörka, isolerade bygder har icke genomsnitts-svenskens ljuslynthet, och det har inte heller väst-svensken. Dalsland liksom Bohuslän och Västkusten ända in i Halland vilar under den norskt färgade schartauanismen, folket är kyrksamt, den frireligiösa rörelsen, som fostrat stark självständighet och företagaranda, saknas nästan helt och hållet.
- Här, sade doktorn, är torsdagen begravningsdag, och då skall enligt traditionens bud vid alla begravningar hållas en timmes likpredikan, då själarna ska klämmas efter.
- Hurudana är prästerna, da?
- Ja! Här förleden ville jag ha ändring hos en familj, som bestod av man, hustru och elva barn. Allesammans bodde i ett rum och kök. Kyrkoherden svarade: Dom kan gott bo där.
- Folket, då?
Bild 23. Typisk bebyggelse, Dalsland.
- Ja! Det har av gammalt förekommit, att barnen i skolorna druckit ur vanlig plåtskopa, och även i det ville jag ha ändring. Då sa bönderna: Det har vi också gjort, och det har gått bra. Jag kanske bör tillägga, att här tröskar man fortfarande med slaga. Men folket har en starkt utpräglad pliktkänsla och i regel många barn. Även bland de burgna bönderna.
- Hur många?
- Uppåt 15 stycken.
- Hälsovårdsnämnderna, då?
Doktorn ryckte på axlarna.
